KULTURSKATTEN
I Selet finns idag en handdragen bilfärja vid Ammerån, en så kallad pontonfärja i stål med trädäck. Men i början av 1900-talet när den första färjan kom på plats var det en enklare variant.
Förr i tiden var Mårdsjön ett handels-centrum med alltifrån gästgiveri till affär och bageri. Fågelvägen mäter sträckan Selet-Mårdsjön inte mer än en mil. Att ta sig över Ammerån och slippa ta en omväg på flera mil var därför viktigt för bygden. Ett sätt att ta sig över var med färja.
De första färjorna var av trä och roddes över ån. Den allra första färjan byggdes 1915. Dessa små färjor uppfyllde sitt syfte och tog byborna över ån men säkerheten var inte särskilt hög. Man ville ha ett bättre och mer tillförlitligt alternativ.
Tyvärr slutade inte alla färjeturer bra. Sommaren 1924 var det som vanligt dags för slått på andra sidan ån. Paul Sahlin skulle köra över häst och slåttermaskin på färjan. Hästen hade med sig ett föl.
Väl på färjan gick fölet av färjan och ner i vattnet. Hästen och slåttermaskinen följde efter. Paul hoppade upp på hästryggen i tron att kunna rädda hästarna men det är strömt och djupt vatten på platsen, 6-7 meter, så hela ekipaget försvann i djupet. Paul vinkade från vattenytan innan han försvann, han blev bara 27 år gammal.
Utöver närheten till Mårdsjön så hade många Selsbor, precis som Paul Sahlin, sina slåtter på ”annersia åa". Färjan blev därför ett oumbärligt transportmedel för att åka över med häst och slåttermaskin.
På 1950-talet kunde de bybor i Selet som hade behov av färjan köpa in sig på andelar. En andel kostade 50 kronor och man fick då fritt bruka färjan.
För att sammankoppla byar och underlätta för bygdens invånare så ger Landshövding Torsten Lövgren i mitten av 1930-talet civilingenjören Nils Lundh i uppdrag att ta fram en arbetsplan för två byggnationer.
Nils lämnar in en arbetsplan i slutet av 1930-talet. Efter att ha gjort justeringar begärda av Länsstyrelsen så lämnas den slutgiltiga planen in den 16 juni 1943.
Bygdens invånare förstod mycket väl hur viktig en väg till Mårdsjön skulle vara. I ett försök att påverka beslutet ger man därför den 12 december 1936 sin syn till Länsstyrelsen på varför en väg som sammankopplar byarna behövs.
EFFEKTIVISERING
”Enligt vårt förmenande skulle anläggandet av en ny väg mellan Selet och Mårdsjön helt kunna ersätta den tilltänka omläggningen av vägen Skyttmon – Mårdsjön."
ISOLERAT LÄGE
"Den nya vägen skulle därjämte på ett synnerligen lämpligt sätt komma att tillgodose lokal trafik från bebyggelse mellan de båda byarna Selet och Mårdsjön. En stor del av den förra byn – 8 självägande gårdar … dessa gårdars läge är i hög grad isolerat.”
NYTTA FÖR TVÅ BYAR
”Även för Mårdsjön skulle vägen bliva till största nytta, i det att den övervägande delen av byn är belägen öster om de allmänna vägarna genom byn.”
”Åtskilliga starka skäl synas … tala för tillkomsten av en ny väg Selet – Mårdsjön.”
- A Moqvist Mårdsjön Ordförande i bystyrelsen, Oscar Palmqvist Selet den 12 december 1936 (s78-81 i dokumentationen)
Det var inte självklart att Selets passage över Ammerån, eller Ammerälven som man ibland sa, skulle bli en ny färja. Ett annat alternativ var en bro. Civilingenjör Nils Lundh tog fram ritningar och gjorde kostnadsberäkningar för båda alternativen. Tillslut föll valet på en färja i Selet. Landshövding Torsten Lövgren sammanfattar i en skrivelse Nils arbetsplan den 29 december 1943.
Länsstyrelsen den 29 december 1943:
"Kostnaderna beräknades enligt alternativ I uppgå till 290 700 krono, varav 114 400 kronor belöpte å brobyggnaden. Kostnaderna för alternativ II beräknades uppgå till 211 900 kronor varav 42 300 kronor belöpte å färjan med landstigningsanordningar och färjemansbostad. Samtliga kostnader hade beräknats med utgångspunkt från 1939 års prisnivå.
Torsten Lövgren, Landshövding
Ritningar av färja, bro- och vägbygge hämtade från Riksarkivet
På 1940-talet beslutades det att bygga bron över Ammerån i Skyttmon och inte i Selet. Skyttmon hade en träfärja som dåvarande Vägverket köpte in för 400 kronor och fraktade år 1951 till Selet. Färjan som trafikerar Ammerån idag, den som Länsstyrelsen beställde, tillverkades i Hofors år 1958 och fraktades därefter till Selet.
Vägen som civilingenjör Nils Lundh tog fram en arbetsplan för byggdes aldrig. Svaret på varför har vi inte lyckats finna.
Den planerade vägsträckningen i rött.
Det dröjde ända till 1970-talet innan Ammeråvägen som går längs Ammeråns södra sida byggdes.
Det kan tyckas märkligt att den mindre grusvägen får namnet "vägen" medan den större riksväg 344 längs Ammeråns norra sida heter "Ammeråstigen". Svaret kan vara så enkelt som att vägen längs den södra sidan helt enkelt fick sitt namn först.
För att färjan skulle kunna leva vidare så behövdes en ordentlig renovering. I samarbete med Leader3sam genomfördes detta under 2023-2024.
Att tillgängliggöra och bevara den unika kulturskatten färjan som i många år var ovärderlig för såväl invånare som besökare. Det är också viktigt att dess historia bevaras och kan berättas för kommande generationer.
NY SKEPNAD
Färjan var i stort behov av renovering. Vid inspektioner hittades hål i pontonerna på grund av joniserings-strömmar. Färjans trädäck var gammalt och murket. De båda bryggorna och rälsar var utslitna och rostangripna. Färgen hade sedan länge bleknat och flagnat bort. Färjan var långt i från det smycke Ammerån förtjänar.
Förberedelserna började vintern 2023/2024 med att södra sidans brygga fraktades över isen.
När våren kom togs även färjan och norra sidans brygga och rälsar upp på land.
Sommar och dags för renovering. Två helt nya bryggor tillverkas. Rälsar renoveras. Färjan tätas och lagas, bland annat med elektroder och zinkanodplattor för att motverka jonisering.
Färjan får en rejäl uppfräschning med nytt trädäck, nya sittbänkar, nya räcken och en stege. Både pontoner och stålram har behandlats och målats. Färjan har tillgängliggjorts och pryder nu åter Ammerån.
Den 26 juni 2024 firades färdigställandet av färjan med invigning med premiärtur. Ett stort tack till alla som kom.
Utöver alla besökare så deltog också ordförande för Selets Hembygdsförening (Lars Bergvall), representanter från Leader3sam (Sören Oskarsson och Annakarin Olsson), projektledare för projektet Kulturskatten (Gun Fahlander). Ragunda Kommuns Anton Hammar klippte invigningsbandet och delade ut en fin present till Selets Hembygdsförening.
Lennart Hobring från Jämtlandstidningen var nyhetsreporter på plats.
Idag används färjan mestadels av bybor och besökare till byn. Många har hört talas om färjan och för varje år blir det fler och fler som kommer och besöker byn och får historien berättad hur det började. Det är återkommande gäster som upplever färjan och dess historia som unik. Det är fiskare, jägare, turister och hemvändare.
Ammerån är ett oreglerat vattendrag fritt från vattenkraft. Därför flyttas och förankras färjan nära land varje höst i skydd mot vinter och isens påfrestningar och inte minst inför nästkommande års vårflod. Tidig sommar sätts färjan ut och säsongen börjar.
Färjan dras med handkraft över Ammerån. Du är varmt välkommen att besöka vår färja och själv färja dig över. All färjning sker på egen risk.
Projektet "Färjan i Selet - en kulturskatt för framtiden" - i samarbete med Leader3sam. Webmaster: info@seletjamtland.se
Copyright © 2024 Selets Hembygdsförening